JAG DÖR SNART

Idag gick jag förbi en ung skolklass, antar barnen var 6-7 år? De hade promenerat till tunnelbanan. Vissa barn var glada och hoppade omkring. Jag kunde inte låta bli att lägga märke till en lite kraftigare kille som precis när jag passerade halvskrek ”jag dööööör snart, om jag inte får sitta ner”. Nu vet jag inte hela storyn, de kanske hade varit ute och vandrat i skogen hela förmiddagen men jag blev lite paff. Jag minns när jag var barn. Vi hade så mycket spring i benen att det aldrig tog slut. Jag tycker det är så tråkigt med utvecklingen som sker, om vi ens kan alla det för utveckling? Alla barn i princip äger en surfplatta/iPhone. Herren på täppan har ersatts med något fågelspel. Alla aktiviteter har gjorts smarta till en app.. Men hur smarta blir VI av detta? Jag blir seriöst rädd för vår generation och beteendet online, hur kommer det se ut om några år? Mobbing har gjorts digitalt.. Förra veckan såg jag ett konto som hette Hanna är en idiot. I beskrivningen stod det ”Hanna ska dö hjälp mig göra så hon tar självmord” och massa bilder på den tjejen + personer med en beskrivning om hur mycket den personen  hatade henne. Fan, fick så jääääävla ont i magen. Jag la ut det på Twitter och uppmanade folk att anmäla, fick över 1700 retweets så det kontot försvann i alla fall. Jag vet ju själv hur det är att ta emot  mycket skit online men då är jag en ”vuxen” människa som ändå ska kunna tackla det okej. Jag har själv gråtit många tårar över elakheter. Förstå att vara 12-13 år, redan skör och hormonfylld, osäker och gå igenom en tuff tid i livet på det så ska det finnas sociala medier där man hängs ut. Hörde att de finns vissa skolbarn som tar kort på andra i omklädningsrummet och publicerar. Barn kan verkligen vara hemska och inte riktigt ha kommit in i vad som är rätt och fel. Kan inte säga att jag känner mig peppad på att låta mina framtida barn växa upp i ett sådant klimat. Jag får ångest när jag tänker på det här.. Mina tonår var jättejobbga som de var, kan bara vara glad att jag föddes några år tidigt. Tänker också på att allt som läggs ut online sparas.. Hur smarta grejer gjorde man i den åldern? Nu är det såklart inte alla som är galningar som jag var, men inte roligt ifall man får leva med vad man gör som 13-åring för hela livet. Nu kanske ni undrar vad jag gjorde men jag var lite busig kan man lugnt säga hehe =) Är det bara jag som reflekterar mycket över det här? Jag tror verkligen på det här med sport. När jag blir mamma kommer jag göra allt för att hjälpa mitt/mina barn att hitta en idrott som passar dem och de gillar. Alla ungdomar som höll på med sport skötte sig bäst haha. Själv slutade jag precis innan tonåren. Önskar att jag hade fortsatt men vi flyttade och då blev det inte av helt enkelt.. Idrottade ni under tonåren? Hjälpte de er? Jag tror att sport är en jättebra sysselsättning, för mycket fri tid ger tid för bus.

Alexandra

Photo by Rami Hanna

44 reaktioner på “JAG DÖR SNART”

  • Isabell Persson skriver:

    Åh blir exakt som du, arg och livrädd! Alla barn som sitter med sina ipads och får ”paddnacke”. Alltså, vad är det ens för utrryck? Hur finns det uttrycket ens?? Helt sjukt. Jag är 17 och jag måste nog varit den sista generationen som lekte ute ända tills jag var tretton-fjorton. Jag hade fan ingen mobil förrän jag gick i 7an? Och nu har barn ipad, iphone, macbook, xbox, wii, you name it som treåringar!! Jag blir helt frustrerad och ledsen. Vad ska det bli av de här barnen som bara sitter med ansiktet i skärmen? Usch.
    Och håller med dig med sporten, något behövs för att sysselsätta barnen och hålla dom motiverade från att inte vilja sitta ner med sin lilla maskin hela dagen.

    • Alexandra skriver:

      Jag är 16 år och alltså 99.
      Jag hade såklart en knapp telefon men och den var jag stolt över. Fick en Riktigt HTC med touch när jag slutade 6:an jag använde aldrig mobilen på fritid och i skolan.
      Tror det beror på uppfostran hos föräldrar om vad man får och vad man prioriterar.

  • Jennie skriver:

    Bra inlägg! La märke till detsamma när jag jobbade på Förskola. MEN det är fortfarande mycket enstaka fall och många föräldrar är bra på att sysselsätta sina barn, förskolorna likaså. Där är det ute lek som gäller och man fokuserar mer och mer på att barn ska röra sig. Positivt för Sverige!

    Mobbning måste vi motarbeta allihopa och det är perfekt att såna som du, Kissie, Molly Sanden och alla andra är tydliga med att Mobbning inte är okej, för ni är såna som syns 🙂 Stolt över att Molly vågar vara mullig och du som står för att träning skal vara kul och att det inte alltid är positivt med hög förbränning. Tack! 🙂

  • Lovisa skriver:

    Verkligen sant det du skriver om utvecklingen :/ hemskt ju!
    Jag höll på med gymnastik när jag var barn, sen löpning lite av och till genom tonåren efter att man var färdig med busandet 😉 Önskar att jag varit ännu mer aktiv då men det är ju tur att man blir efterklok och att jag hittat en träningform som jag trivs med just nu! 🙂

  • DeMarkey skriver:

    jag håller med dig helt, det är vansinnigt! Jag har inte tänkt att ha barn som bara sitter med plattor och smartphones. Nej nej.

  • Lisa skriver:

    Jätte fin blogg! Kika gärna in min blogg: sportie.for.me

  • Petra skriver:

    Otroligt bra skrivet! Jätte viktigt att flera som du tar tag I nätmobbningen!

  • Josefin skriver:

    Är väldigt glad att jag hade hästarna under tonåren. Även om jag hade mycket otur inom just min idrott så fanns det alltid något man kunde fokusera på, som fick en att må bra, även om skolan var jobbig. Håller verkligen med dig, ska göra allt jag kan för att mina barn ska hitta en sport som de älskar, kan hitta vänner inom och fokusera på. Kram!

  • Liisa skriver:

    Jag känner igen mig helt i det du skriver, jag brukar också tänka, vad skönt att jag redan är vuxen nu och inte behövde gå igenom den här social medier eran på mellan- och högstadiet. Sen tänker jag på min yngsta lillebror, som går på gymnasiet nu och känner, gud vad skönt att han är en kille. Jag vet inte om det direkt är lättare att vara kille och växa upp, men jag har iaf inbillat mig det (jag vet att det inte är rätt att skriva så, men den tanken gör det ändå hanterbart och jag slipper oroa mig för mkt över hur det ska gå för honom).
    Och till mina framtida barn, ja jag vet inte, jag orkar inte ens tänka på det..

    Tycker ditt inlägg är jättebra och det är viktigt att reflektera, men vi får inte bli för nedslagna, genom att sprida mer glädje och kärlek så kan trenden fortfarande vända.

    Mer kärlek åt alla!

    http://kostlabb.blogg.se/

  • sandra skriver:

    Så viktigt att du tar upp detta!
    Kan tyvärr vara åt andra hållet med. En gång när jag va i simhallen så stod det två flickor kanske i 10 års åldern. Den ena flickan säger till sin kompis samtidigt som hon tittar på sig själv ”kollavad fet jag är” Kan ju lova att detta gjorde ont att höra. Att två flickor i den åldern har sånna tankar om sig själva REDAN! Dom båda hade en normal kroppsform.

  • Kristina skriver:

    Do you know why is this happening? Because heads are empty. Brains are not functioning. This mostly due to shit education and the fact that your teachers a doormat for the so called ”students”. What is growing up right now is extremely stupid. Sadly.

  • Emma skriver:

    Håller helt med! En meningsfull sysselsättning på fritiden när du är ung lägger ofta grunden till din hälsa i hela livet. Vi håller på med ett projekt i Eslöv som heter Aktivitet Förebygger som är obligatorisk föreningsverksamhet på skoltid. Alltså får elever på skoltid prova flera idrotter med ledare från föreningslivet, oerhört lyckat för såväl individen som samhället på sikt!

  • Johan skriver:

    Hemskt att föräldrar låter sina barn bli så feta. När jag var sex-sju år (30år nu) fanns det ingen på hela skolan som var direkt överviktig. Däremot fem-sex år efter blev det snabbt fler och fler. Så uppenbart att maten och alla tekniksa prylar bidragit till den här fetman.

  • Ida skriver:

    Jag har sportat hela min uppväxt fotboll, ridning och volleyboll slutade volleyboll när jag var 21 år och är 24 nu. Nu tror jag inte bara att det beror på idrotten utan att jag också är ganska ”lugn” och ”duktig” av mig men jag har alltid haft bra betyg, började inte dricka alkohol förrän jag var 18 år osv. Jag kunde ju inte vara ute hela nätterna för jag hade match dagen efter eller var borta på träningsläger.. Mer sport till folket och särskilt lagsport en får vänner för livet.

  • Nora Bååth skriver:

    Heja Alex! Bra skrivit

  • maria skriver:

    Både kost och motion påverkas av familjens ekonomi och vanor (som i sin tur hänger ihop med klasstillhörighet). Så visst, vore väl jättebra om alla var hälsosamma osv men en del har inte råd, tid, ork, all kunskap osv. DET är något som vi/samhället borde jobba med att förbättra.

  • Linnéa :) skriver:

    Håller med dig helt och hållet!! Jag tränade jättemycket under tonåren och det är precis som du säger, de som hade en idrott de skötte sig, de hade inte tid för dumheter. Kram och vad bra att du bidrog till att det hemska kontot försvann!

  • Mikaela skriver:

    Håller med till 100 %!!!!

  • saraaa skriver:

    Spelar det någon roll att det var just han som va kraftig som sa att han ville sitta. Har ordet kraftig någon betydelse i detta sammanhang. Får en kraftig inte säga att han är trött? Jag är skadad för livet, va tjock som barn, då är det inte tillåtet att säga man orkar inte. De var resultatet till att jag fick anorexia och nu har en väldig komplex relation till mat. Tack tack men detta är ett resultat att jag nu inte har ätit sen igår kväll och nu tuggar på 1 banan.

  • Angelica skriver:

    Jag blir så glad när jag läser detta! Det är så skönt att någon annan tänker på sånt här, man känner ofta att man är helt ensam med såna tankar. För mig har det gått så långt att jag knappt vill ha barn, jag hoppas jag hinner ändra mig (är 24 år). Jag känner att den världen som existerar idag är så jävla fruktansvärd. Allt från stillasittande barn-tonåringar – framför tv/dator/padda/mobil (dock måste typ barn ha mobiler pga ökade våldtäckter, fokus på utseende istället för välmående, våldet har ökat, det är krig, ekonomiska kriser, partier i Sverige som beter sig som barn och listan kan hålla på hur länge som helst. Fyfan! Vi får börja med oss själva och vara den bästa möjliga versionen av oss själva och därefter förändrar vi världen! 🙂

  • Vanessa skriver:

    Gud så VIKTIGT inlägg. Och vad bra att du använder din ”röst” till detta, det är hjärtskärande att läsa det här, skolåren känns som om dom är värre nu än förr. Att uppmärksamma och pusha för sportigare liv i unga åren är sååå bra av dig 🙂

  • Jacob skriver:

    Skitbra att du tog upp det här, bra skrivet. Jag håller med allt du skrivit förutom idrotten. Alla tycker inte om idrott. Tycker man hellre ska försöka hjälpa sitt barn hitta ett intresse istället, om det är idrott så är ju det bra. Men det finns andra sysselsättningar som barn. Jag som alltid varit mer introvert av mig ända sen tidig ålder och har aldrig passat in i någon idrott, det har inte varit min grej, särskilt lagidrott, och folk har varit extremt taskiga på grund av det. Jag har aldrig varit överviktig, snarare tvärtom, och nu gymmar jag en hel del och är faktiskt i form. Men böcker och vetenskap är fortfarande mitt stora intresse. Jag blir väldigt besviken när jag ser kommentarer som hyllar idrott utan att tänka ur andra perspektiv.

  • Spinne skriver:

    Skrev ett litet åsiktsinlägg som kom med i Sydsvenskan imorse 🙂 En annan tjej som kritiserade det hälsosamma idealet och jämförde det med självsvältsideal..

    http://www.sydsvenskan.se/asikter/att-trana-borde-vara-lika-sjalvklart-som-att-borsta-tanderna/

  • maria skriver:

    håller med i vartenda ord du skrev. När man var liten var fantasin på max och det var nya lekar varenda dag, nu sitter barnen och underhåller sig med spel på sina iphones. Barnen har tappat fantasin något oerhört idag vilket är så extremt skrämmande… Dom kan knappt underhålla sig själva utan någon skärm framför sig… Tycker detta är som en skräckfilm, det är såå skrämmande och som dig vill inte jag att mina framtida barn ska leva på det här sättet. Aldrig.
    Jag har hela livet hållt på med flera sporter och ja det har hjälpt mig. Från 6-14 års åldern var jag extremt aktiv med sporter/aktiviteter med en dag ledig i veckan, och detta älskade jag. Skolan var inga problem för det gick in också. Men att jag fick röra på mig betydde/-er jättemycket och under de sporter och aktiviteter jag höll på med lärde jag känna och hade kompisar där. Fick röra på mig men samtidigt vara med kompisarna, toppen. Håller på än idag med sporterna och det är lika roligt som då. Sporter/aktiviteter tycker jag är livsviktigt för barn, alla barn behöver det. 🙂

  • Oscar skriver:

    Tjocka barn är ju gulliga, vill bara nypa den lille killen i kinden 😀

  • Kristina skriver:

    Riktigt bra skrivet! Vi behöver röra på oss mer! Inga telefoner och surfplattor, vad får vi för ”träning” av det? Bara lite extra muskler i fingrarna. Själv är jag en tjej på 15 år och går nu i nian. Jag bor i ett mindre samhälle så de allra flesta som går i min klass har gått med varandra sedan dagis. I min klass har vi ca 40 elever varav 35 utövar idrott allt från 2-9 gånger i veckan. Vi blir ofta jämförda med andra klasser av t,ex lärare och föräldrar som berömmer oss för hur bra sammanhållning vi har i klassen. Ingen känner sig utanför och vi gör ofta gemensamma aktiviteter där ALLA får vara med. Vi har i år blivit utsedd till århundradets nia och jag tror att mycket av våran sammanhållning kommer från just idrotten.

  • Lisa skriver:

    Jättebra inlägg. Tänker på detta ganska ofta. Livrädd för att sätta barn till världen men nu har vi ändå planer på det framöver. Man kommer få kämpa konstant haha bli en diktatormamma som inte låter kidsen få ipads och you name it till de är runt 13-14 och vet och har med sig värderingar. Allt ligger ändå på oss! Tycker verkligen det är skrämmande med internet idag. Man äger INGENTING av det man lägger upp och det är på riktigt som att alla lever i ett enda glashus.

  • Erik skriver:

    Det är väl tur att man håller igång via dans popping/locking/breaking då. Finns ingen bättre träning.

  • Sara skriver:

    Du är så klok Alexandra! Borde bli lärare/fritidsledare 🙂 idrottslärare?!

  • Nathalie skriver:

    Tänker ofta på samma sak, har en del kompisar med barn och ungarna (under fem år) är mer intresserade av att sitta inne och leka med paddan än att vara ute och åka pulka.. Det är sorgligt! När man själv var barn var man ju ute hela tiden och lekte, och fick prova på massor olika sporter! Och all skräpmat dagens barn får äta.. Nej det kanske är bättre att inte skaffa barn! 😛

  • Lovisa skriver:

    Jag hatar också den tekniska utvecklingen på alla unga men kom igen, de har alltid funnits kraftiga och lata barn, de behöver inte just bero på de!

  • Anton skriver:

    Jag förstår vad du menar med ”Vart blir vi smarta av det här?”. Men att vår generation kretsar kring IT och det har blommat ut på sistone, vilket har lett till mer jobb och utbildningar. Därav har även mer spel och appar producerats för det är där pengar och intresse finns. Och jo absolut kan vi fortsätta utvecklas, om detta är smart eller ej får du själv bestämma.
    Mvh

  • Patricia skriver:

    Bra att du tar upp det, vi behöver få upp ögonen mer för det här. Jag har själv inga barn än, men diskuterar ofta med familj och vänner om det. Det här är så tragiskt och jag tror det kommer ge barnen en hel del problem i framtiden tyvärr. Vi föddes inte för att växa upp med en skärm framför ögonen, stillasittande med böjda nackar, alltid uppmärksamma på vad som händer på telefonen. Barn ska springa, testa sig fram och upptäcka världen! Jag blir verkligen upprörd när jag pratar om sånt här, rädd också precis som du säger. Sitt på en buss, hur många tittar ner i sin telefon? På ett café, hur många har sin telefonen bredvid handen. Det är en sån överdriven användning av telefoner idag alltså. Hoppas världen ändras när det gäller detta 🙂

  • Nathalie skriver:

    Jag håller med. Jag jobbar som tim vikarie på skola/dagis och får se sånt här konstant. 2 åringar på dagis får sitta vid en ipad DAGLIGEN. Och har även hört när några 7 åringar mordhota varandra. Det värsta är att ingen gör något åt det, de bara vänder ryggen. Alla barn har till och med den senaste iphonen. Jag blir rädd när jag ser sådant. Jag fick ingen egen mobil förrän sexan. Den var utan färgbild och hade den endast för att mamma och pappa skulle kunna nå mig och tvärtom.

    Stackars barn säger jag bara.

  • Anette skriver:

    Dessa undantag har alltid funnits och kommer alltid att finnas. Det ni förfasas över idag, ipads osv föfasades man över tv:n, video, tevespel osv. Att sätta gränser behövs alltid och DET är problemet för vissa föräldrar om det sedan är video/tvspel/dator/platta spelar ingen roll. Eller att alltid vara ute och inte komma hem. Att inte passa tider osv. Så sluta förfasas, använd sunt förnuft. Det har INGET med material att göra utan handlar helt om mjuka värde. Blir orolig när jag läser att en del av er jobbar inom förskolan. Får ni ingen fortbildning? Har ni inga pedagogiska diskussioner? Att skriva: ”Jag hade” är ju skrämmande. Lev livet! Använd de hjälpmedel som finns men glöm inte ha kul! Diskutera mycket med barnen, diskutera INTE prata till dem.

  • Caroline skriver:

    Visst är det trist… Men vi har alla ett eget val. Vill man hellre sitta framför datorn och bli fet så varsågod. Själv föredrar jag att sporta.

    Sen det där med att hänga ut folk på sociala medier, det är så det ser ut nu för tiden. Förmodligen har personen i fråga gjort något elakt mot en person som mår så dåligt och vill hämnas så denne gör så. Ja det är riktigt fult och jag stödjer det inte. Men har svårt att tro att man skulle gå så långt som han som du gav som exempel gjorde helt oprovocerat.

  • Tanja skriver:

    Viktigt och bra inlägg!!

  • Helen skriver:

    jag är förvånad över att majoriteten av de som kommenterat är ”Glada över att läsa detta” etc. Jag tycker att din utgångspunkt i inlägget (ett kraftigt barn vill sitta ner) inte klingar snyggt med dina argument om hur barn idag mobbas via sociala medier. Vart låg relevansen i att 1. Ett barn som du precis sett vill sitta ner och 2. Han är tjock med resten av historien? Var det nödvändigt att ta upp. Gör mig sorgsen att vuxna människor talar om barn på det sättet.

  • Johanna skriver:

    Jag känner igen och jag håller med! Det finns så tuffa perioder i livet utan att vi ska gå och kasta skit på varandra och ”utvecklingen” är skrämmande! Fortsätt kämpa mot näthat, mobbing och negativ stress Alex! DU ÄR GRYM!!!

  • Kia skriver:

    Hej!
    Ett bra inlägg. Jag tror att enligt andra så tillhör min familj stenåldern. 🙂 Har 3 barn 16, 11 och 8. De har fått sin första mobil vid 10 års ålder eller när de börjat 4:an. Innan har de gått på fritids och då har de ingen behov av telefon. Vi har hämtat och lämnat från skolan. Utan när de börja åka själva har vi tyckt att nu kan de få. Så minsta på 8 vet att vid 10 får hon också en. Hon är säkert den enda i klassen som inte har en. Sen det här med ”padda”. Såg nått på tv om att hälften av alla 2-åringar har ipad eller var det fler? En pojke de träffa satt med paddan flera timmar om dagen. Tycker det är vansinnigt! Men det är den nya barnvakten vilket jag tycker är hemskt. Umgås med barnen istället och aktivera dem på andra sätt. Vi har ingen ipad hemma, tjejerna har en dator som de delar på och där sitter de knappt. Bara det där att dela. Alla ska ha en egen ipad eller bärbar data fast helst både ock. Sitter man så mycket att man behöver en egen? Kan man inte turas om? Lära sig vänta på sin tur? Tycker det är tragiskt hur utvecklingen går framåt med allt det tekniska och att alla blir så stilla sittande. Ut och lek med er!!
    Ha en toppen dag!

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

LATEST FROM BRING SPORTSWEAR