Q: Hej Alex! Jag har en fråga om hur du ser på din kropp nuförtiden gentemot tidigare? Om jag förstår det rätt har din syn på din kropp förändrats. Och om jag inte missminner mig så har du väl alltid känt skam för du alltid varit smal (precis som jag gör för att jag är grövre o mer atletisk än en vanlig tjej). Stor kram <3
A: Något som alltid är viktigt att tänka på är att vi alla föds med olikheter. Vilket i sig inte är så konstigt. Det som blir konstigt är ideal som säger hur man får, och inte får vara som är väldigt svåra att inte påverkas av. För min del har det varit att jag fått ta mycket kommentarer och anklagelser pga jag varit så smal. Många tror att det är ett aktivt val att vara smal, att man strävar efter det och att dom ”ska hjälpa en eftersom man inte ser frisk ut”. För mig har det varit så sjukt jobbigt. Jag har verkligen kollat på min egen kropp med äckel och att jag ser sjuk ut.
Mina största kroppskomplex har varit mina utstickande höftben och att min ryggrad kan synas (som dessutom är väldigt sned) när jag lutar mig fram. Min eviga kamp har varit att maxa kroppen med så mycket kalorier som jag kan eftersom det är det sättet jag kan komma från att ha synliga ben, då synliga ben = för smal = se sjuk ut. Jag vet att ätstörningar är ett extremt stort problem i samhället och att många som kommit med dessa kommentarer känner att det är rätt sak att göra för att det är fel att vara sjuk. För min del har det ju dock inte varit en sjukdom. Sedan jag kan minnas har jag varit väldigt smal. Jag har aldrig haft några osunda värden, de gånger jag känt mig osund är när min kropp varit ”bäst” enligt samhället och jag lagt på mig mycket vätska t ex pga alkohol, skräpmat, utebliven träning etc förutom en period i mitt liv då jag åt väldigt lite pga jag mådde psykiskt dåligt, men det var aldrig för att jag ville bli smal.
Med åren har jag dock en högre ”grundvikt” än vad jag haft innan, och ser inte längre lika smal ut då jag antar att det beror på att min ämnesomsättning stannat av lite med åren och får inte längre elaka kommentarer i samma utsträckning, kanske i kombination med att det inte är lika mycket kropp i mina kanaler? Jag vet inte, och det spelar egentligen inte så stor roll. För att komma till svaret på din fråga: jag har accepterat att jag ser ut såhär. Jag tränar inte längre för att jag måste gå upp i massa eller för att passa in. Jag tränar för att jag tycker om när min kropp mår bra och känslan av det. Jag äter för att ge min kropp bra näring. Jag tillåter inte mig själv att känna äckliga känslor när jag kollar mig själv i spegeln.
Min självkänsla har blivit extremt mycket bättre sista åren, och det har gett mig en bättre relation till mig själv. Jag tillåter ingen att få mig att känna mig dålig, och absolut inte att jag själv får göra det! Jag har nämnt det några gånger i bloggen men mitt förflutna har varit väldigt destruktivt och det har tagit sin lilla tid att ”reparera” mig, men jag känner mig så trygg och hel nu och tack vare det ser jag mitt värde, istället för mina brister 🙂 Det har varit en resa och allt sker stegvis men att känna att man är bra och inte definiera sig själv med negativa kommentarer gör att man slipper hjärnspöken. Vår kropps syfte är att bära oss genom livet, och för mig har fokus hamnat mer och mer på att ge den rätt verktyg för att klara det istället. Så egentligen är det nog inte bara min kroppssyn som ändrats, utan min bild av mig själv och att jag inte längre känner mig dålig och måste fixa saker för att duga och känna mig bra nog. Jag vet att jag redan är bra nog, men jag tycker det är kul att göra saker för att bli bättre. Dvs äta mer grönt, träna mer för att bli stark och bli en bättre människa genom att utvecklas. Det är min drivkraft nu! <3
Tack för detta inlägg, det behövde jag <3 Jag är inne i en sjukt deppig period just nu då jag kraschat totalt. Jag har tappat mig själv, kan inte se mitt värde och har utvecklat svåra ätstörningar. Blir glad av att läsa att du tänker som du gör. Får man fråga hur du gjorde för att komma dit du är idag? <3
Fina du, förstår din känsla <3 Det finns ingen quick fix på det, men för mig har det handlat om att bryta mig loss ur gamla vanor och människor jag inte mått bra av. Jag har boostat mig själv så mycket som det bara går och hittat människor som också sett mitt värde. Försök att inte straffa din kropp, försök att hjälpa den istället. Att leva hälsosamt (äta bra mat, mycket grönt, ta långa promenader med bra musik/en peppande podd), vara med fina människor och göra saker som du blir glad av hjälpte i alla fall mig. Hang in there, välj att du VILL må bra och sen gör du allt du kan, med lite tålamod så kommer det vända!! <3 Gymmet var verkligen en feel good grej för mig, och jag åt bra för att det skulle gå bra att träna och det hjälpte mig under tunga dagar. Lycka till med allt!!!!! <3<3<3
Hi Alex!!
I love it when you answer questions in detail on your blog. I have a couple of questions that maybe you could do a blog post on? I hope you do not mind me asking this
1) I know you do collaborations and you have BSW, but do you mind me asking how else do bloggers on instagram make an income? I am just very interested on how money is made because you don’t seem to plug sponsors (which I like, makes you more genuine and not someone in it to make money, that is why I follow!) but you have beautiful clothes, hair, go on amazing trips, I am just wondering how an instagrammer can afford all that?
2) How do you edit your photos? What programme do you use? And any tips for taking photos, any angles, light etc you always look flawless.
3) Any tips for someone starting blogging or instagramming?
4) Do you enjoy your work and if so what keeps you motivated and inspired?
5) You used to focus very heavily on the gym wen your blog started many years ago (I have followed you from the start :D)!! And now it is more a lifestyle blog with food, fitness etc it is nice to see how you have gone on your journey. That isn’t even a question…I just want to say how I admire you doing what you do because you don’t alter your blog to please people, you do it for you!!
Love following you! xx
Du är största förebilden Alex och jag älskar alla dina inlägg! Jag brukar gå tillbaka och kolla äldre inlägg om träning och kroppen. Jag blir motiverad och känner mig lugn. För gymmet blev ett gift för mig, ett stort beroende. Jag räknade varje kalori, gick jag inte till gymmet varje dag fick jag dåligt samvete och ångest. Jag levde aldrig livet utan fick dåligt samvete om jag åt något gott på helgen eller någon gång unnade mig på vardagen. Direkt går jag och kollar mig i spegeln och känner mig äcklig. Och jag orkar inte gå till gymmet varje dag, däremot är jag ute och går varje dag och försöker med 3-4 pass i veckan på gymmet. Man vill ju ha ett liv också som inte består av träning. Därför kände jag mig så glad i ett inlägg där du skrev att du tränar 3 pass i veckan ungefär för att hinna gå igenom kroppen. För att du är en sån förebild. Har t.o.m skippat att ta en fika med kompisar en vardag eller äta ute med familjen för att det blivit en sån hets. Försöker verkligen få bort det där tänket nu.
Tack för allt du gör och för att du är du! Så värdefullt! Och att du är dig själv och inte ett dugg ytlig <3
Du är så bra! Tack för ditt inlägg <3
Så fint skrivet❤️❤️❤️
Har haft suttit i samma sits som dig fast övervikt då, växte inte upp jätte överviktig men kanske 5-10kg plus men det var en ständig kamp och kanske värsta var att de ibland största mobbarna är vuxna omkring en. Gick så långt att jag skämdes för att gå ut hemifrån❤️
Så stolt över dig och hoppas att du fortsätter sprida din positivitet och berätta din historia då jag vet att det är många framför allt unga tjejer som behöver det
Kram
Tack fina du<3
SUPER INLÄGG!!!! Kram <3
<3<3!!!