Heej igen! Spelade precis in en sommarhaul, kollade ut och kände ba hallåååå juni du är liksom här om mindre än en månad?! Känns inte som att sommaren kommer komma alls :-))) Fy fan vilken lång och oändlig vinter det varit i år. Känner ni också så? Tack C to the orona. Snoriga näsor är ju mer en regel än ett undantag, och en gång i tiden var man rätt obrydd men nu springer jag när jag ser en och undviker alla andra om våra barn har det. Vi hade ju Corona för ett par veckor sedan. Vi vuxna har iaf antikroppar (man kollar ju inte barn) och det ger ju ett visst skydd på samma sätt som vaccin fast inte lika kontrollerat. Vi klarade oss ganska lindrigt undan iaf men vart så otroooooligt trött. Känner mig dock helt tillbaka på banan vilket är jätteskönt. Det var SÅ obehagligt att tappa lukt och smak. Vatten ”smakade inget”?! Jag doftränade dock direkt och fick tillbaka det väldigt snabbt. Är så glad att vi var så försiktiga och ej träffade nån/gick nånstans. Gjorde ett test där i början som visade negativt men vi hade ändå VAB och var hemma, så skönt i efterhand att veta.
Annars är det fan jäääääävligt lugnt här. Leka med barn och göra hauls och diskutera djupa saker som vilket smör eller glass som är godast. Smickersglass är verkligen min no 1 som jag alltid faller tillbaka på. Är så sjukt sugen på glass just nu???? Måste prova nya Magnum som alla snackar om! Den och brynt smör haha!
Jag har nu drygt 1 månad kvar av tiden hemma med Tula solo innan det blir sommarlov och ledigheter med allihopa. Det känns SÅ vemodigt. Jag blir tårögd när jag skriver det. Alltså inte att vi ska vara lediga tillsammans, det är jag orimligt taggad på. Men att T blivit så stor. Känns så jävla sjukt att jag liksom varken är gravid eller har nån liten bebis längre. Den tiden har passerat så så snabbt att jag knappt hunnit med. Allt blir verkligen enklare med tiden men det är en slags separationsångest från våran lilla bubbla. Hon börjar förskolan i höst med Lou. Lou längtar dock sjukt mycket och kommer 100% ta hand om henne. Det positiva är att jag kommer slippa jobba varje kväll och helg och kunna stöka undan allt och vara 100% med dom. Kommer fortsätta köra på deltid som vi gjort sen L började eftersom jag har möjlighet. Sen får vi se hur Coronasituationen ser ut också. Men det är iaf det som är tanken, att hon ska börja då. När Lou började förskolan var jag redan gravid med Tula och allt var så förutbestämt. Nu känner jag mig lite vilsen och utan identitet haha.
Sånt som snurrar i mitt huvud just nu. Barn och glass hehe.